Klockan är lite över tolv och jag och min kära sambo ska snart bege oss ner på stan på nya äventyr!

Blir till å kolla efter julklappar och köpa grönsaker till middagen tror jag! :) 

Imorgon ska jag, Linda, Micke å Katta åka till farmor och hälsa på där vi ska även gå på informationsträff.  På informationsträffen ska vi ska få reda på mer om stroke och hur dom gör för att hjälpa farmor med sina svårigheter och kanske också får veta hur länge hon blir kvar där?  Hoppas hon är så pass pigg att hon får komma hem snart!!!!

Ännu en gång har det hänt och jag har tappat räkningen på hur många gånger det här har hänt, men skulle tippa på minst 50 gånger senaste åren. Inatt och alltså åter igen ställde jag mig upp i sängen och skrek hysteriskt och pekade mot golvet gråtandes! Martin sa såklart åt mig att skärpa till mig och lägga mig ner igen, men jag var livrädd och gick gråtandes in mot toaletten innan jag kom tillbaka och förstod att det bara var en dröm, skakade av täcket och kunde lägga mig igen! 

JAG DRÖMDE OM EN SPINDEL och jag kan inte förstå hur man kan vara så fruktansvärt rädd för en spindel?

Om någon skulle se hur rädd jag är och hur jag reagerar i sömnen, hur jag vaknar till och har panik och vilken enorm hjärtklappning jag får så skulle ni förstå att det verkligen inte är så löjligt som folk brukar vilja säga till mig att det är. Det här är väldigt jobbigt och fruktansvärt tungt för mig, det är ju inget jag tänker på när jag går och lägger mig men det kan räcka med att jag sett en spindel på tvn eller att någon har pratat om spindlar någon dag innan, sen kommer den, spindeldrömmen! Den har olika storlek varje gång och kryper på olika ställen, ibland på mig och ibland på golvet eller är påväg mot mig. Det spelar som ingen roll vad den gör för det räcker med att jag har sett en spindel i drömmen i några sekunder för att jag ska vakna och skaka av täcket med hjärtklappning, antingen gör jag det skrikandes eller gråtandes.. eller varför inte som inatt både skrikandes oh gråtandes!  :(